Semlor och coaching

Idag hade vi återkoppling på kursen i Medarbetarskap jag och mina jobbarkompisar var på i slutet av november. Dagen till ära bjöds det på semlor men förutom det så var det en väldigt givande dag. Vi fick bl a prova på att coacha varandra. Det var riktigt svårt. Man ska som coach inte ge förslag på lösningar utan en av de viktigaste delarna i ett lyckat coachingarbete är att genom att ställa de rätta frågorna låta personen själv upptäcka och definiera de hinder som står i vägen för honom/henne. Det som ligger mellan honom/henne och dennes mål. Dessa hinder kan finnas både inom en själv och utanför... Grymt svårt som sagt, kanske speciellt för att jag som systemutvecklare arbetar med problemlösning hela dagarna.


Ikväll är jag riktigt trött, det tar på krafterna att använda hjärnan till nåt annat än det den är van vid. ;o) 

Värme i december

Förra veckan var jag och min grupp på jobbet iväg på en tvådagars medarbetarskapskurs. Mina "bästaste" jobbarkompisar och jag hade det toppen. Faktum är att kursledarna fick göra om kursplaneringen eftersom vi redan var så tighta. Sånt är kul att höra faktiskt. Att det även syns utifrån sett, menar jag. Den sista övningen vi gjorde handlade om feedback. Vi satt i ring (det gjorde vi hela tiden) och en av oss fick börja att säga tre bra saker om sig själv. Sedan skulle alla, en i taget, säga något bra om och till den personen. Så skulle man gå ringen runt. Det var känslosamt kan jag meddela! Men det kändes så fantastiskt bra att faktiskt få säga de där sakerna man tänker men aldrig hinner säga annars. Det som glöms bort mitt i all stress. Jag tror vi alla gick därifrån flera grader varmare. Underbart!

Hur har det ni på era jobb? Hinner ni stanna upp och berömma varandra eller blir det bara "slentrianord" utslängda i farten?